Maybe I'm a lonely girl..

Maybe I'm A Girl And Maybe I'm A Lonely Girl
Who's In The Middle Of Something
That She Doesn't Really Understand..

Snart är april över och ännu en månad har flygit förbi i mitt liv. händelse rikt är det inte direkt, Jobbar sover jobbar sover....

Jag har börjat fundera på om jag är helt ut på fel spår i mitt liv. Är det de här jag vill? Är det så här jag vill ha det?
Känner mig så fruktansvärt ensam, ensam mitt upp i livet. det är nu jag ska leva livet på högsta grad, och känns som jag gör det på lägsta tänkabara möjliga. Har inget direkt att se fram emot eller något mål just nu.

Är Stockholm så kul överhuvud taget ? just nu känns det som jag vill dra vidare.. se vart jag hamna o lämna allt bakom mig. fast jag vet att jag inte kommer göra de.

Tänk om jag hade haft en pojkvän som kunde berätta vad han hade tänkt sig i framtiden elle iallafall pratat med mig så jag visste något.. vet ju ingenting, ska jag kolla efter egen längenhet ? ska vi leta efter en tillsammans? ska han leta efter en? eh jag är så les, jag vet varken in eller ut. Ge mig ett hem någon! snälla!

Var ut med min jobbar kompis Sofia och hennes pojksvänns brors tjej (så var det nog). var väl trevligt men inte mycket mer än så.

Överaskning när jag fyllde, Sanna, Lina & jag tog ett glas och skulle sedan traska vidare för att äta.. går in, går till baren och plupps där stod mamma, mormor, Linus & Emma. Blev en lyckad födelsedag, var kul att de kom upp även fast jag åkte hem dagen efter.

Jag vill ha ett liv, ett liv som inte bara handlar om jobb, vardags sur med pojkvännen.. JAG VILL HA KUL! . . . att någon ska vilja ha kul med mig!

Om drömmar kunde bli verklighet. Går snart sönder av alla känslor inom mig..



Maybe I'm Amazed At The Way You Love Me All The Time
Maybe I'm Afraid Of The Way I Love You
Maybe I'm Amazed At The Way You Pulled Me Out Of Time
And Hung Me On A Line
Maybe I'm Amazed At The Way I Really Need You


Maybe I'm A Girl And Maybe I'm A Lonely Girl
Who's In The Middle Of Something
That She Doesn't Really Understand

Maybe I'm A Girl And Maybe You're The Only Man
Who Could Ever Help Me
Baby Won't You Help Me Understand

Maybe I'm Amazed At The Way You're With Me All The Time
Maybe I'm Afraid Of The Way I Leave You
Maybe I'm Amazed At The Way You Help Me Sing My Song
Right Me When I'm Wrong
Maybe I'm Amazed At The Way I Really Need You


Maybe I'm A Girl And Maybe I'm A Lonely Girl
Who's In The Middle Of Something
That She Doesn't Really Understand

Maybe I'm A Girl And Maybe You're The Only Man
Who Could Ever Help Me
Baby Won't You Help Me Understand

Maybe I'm Amazed At The Way You're With Me All The Time
Maybe I'm Afraid Of The Way I Leave You
Maybe I'm Amazed At The Way You Help Me Sing My Song
Right Me When I'm Wrong
Maybe I'm Amazed At The Way I Really Need You

Hoppas inte alla är så super tråkiga, nere som jag, Hejhallå!


Ett år äldre

Då var jag fyllda tjugo år .
Känns det ? nej, fast emma och jag kom på att jag blivit lite mer vuxen eftersom jag stor städade nyss.. på min egen födelsedag, det är väl ändå vuxet om något ?! ;O

Aja, tog ledig idag.. var inte meningen så men jag tog beslutet igår att jag visst skulle vara det.
Så nu har jag städat hela lägenheten, ska snart ner och hämta min nytvättade tvätt, vika kläderna sen ducha för runt klockan fem ska jag möta kusinerna på snaps på aöder för något glas födelsedags firande, trevligt :)

Imorgon blir det hemåt mamma som styrs.. en hel weekend hemma faktiskt, ska bli trevligt eftersom jag inte vart hemma på riktigt sedan jag flyttade tillbaka hitt igen (dryga månaden)
Blir firande av min och kusinens födelsedag, 20 vs 15 - vårar, firande med vännerna oxå.. trevligt trevligt..

tvätten väntar hejdå


April

Nu kan man nog förhoppninsvis säga att våren är här. Solen har faktiskt värmt riktigt bra de tre senaste dagarna :)
Hoppas allt ska kännas lite enklare nu när det blir/är vår.
 
Känns som jag inte gör annat än att jobbar och sover. Hinner inte med något annat, eller så kan det vara för att jag egentligen inte har något annat än ett jobb och en pojkvän här i Stockholm.
Sista tiden har det bara blivit att sovit med fredrik dessutom.
Har faktiskt lust att umgås med honom.. att göra något annat än att sova.
visserligen var vi på bio i veckan på Hopplös & hatad av alla.. helt okey film. Men jag har lust att bara gå ut och gå elle något sådant. Blir så lätt att jag elle han blir buttra på varandra och jag blir bara buttrare av att vi aldrig hinner göra något tillsamman (förutom sova). Undra hur länge sedan vi åt någon "riktig" mat tillsammans ens?! Urs känner mig instängd i en liten etta med mina grejer under en säng, och när jag kommer ut är det på jobbet jag är. Känner mig nog så för att det är just så det är!
Så onöjd med min livsituation just nu. Tur att jag har en blogg att klaga av mig i.

Som idag ensam ensam ensam han är iväg på sitt. Förra lörd samma fast då vart jag nästinpå dötts sjuk och kunde inte hänga med men ändå ensam ensam ensamt hade behövt honom då. Sön bakis pojkvän och en sjuklisa, mån sov vi bara, tis bio vilket betyde stress + hunger = surt, skit, urs fy och blä. Sen ons, tor, fre den här veckan har han vart iväg o gjort sitt.. Som nu ensam ensam ensamt :'(
Kanske borde strunta i allt det här och inte följa hjärtat. Ge upp och inte alltid tänka att nu nu nu kanske vi kan umgås lite. känns som det inte finns på kartan. han är inte sådan. han är inte som jag, inte ett dugg. så varför ska jag vänta på något som aldrig kommer bli av. han förstår inte varför jag är ledsen över att han inte frågar hur jag haft det elle hur jag mår utan att jag själv måste berätta allt. jag blir ledsen jag gråter jag mår dåligt om jag inte får kärlek. jag behöver någon som kan ta mig på allvar, så varför stannar jag, varför skaffar jag inte något eget? För att jag är för snäll, för att jag inte kan sluta hoppas, för att jag älskar honom alldeles för mycket för att gå vidare utan honom i mitt liv.
Vill komma i förstahand någon gång iallfall, vill att han ska vilja vara med mig mer än bara sova äta o sura.

Han förstår inte mig och inte jag honom och vet att han inte tycker att det är så här alls men känns ofta som det är jag som får anpassa mig efter hans liv, det ska vara som han vill medans mitt liv läggs åt sidan.


Varför är inte jag ute med mina vänner och dansar till dålig musik tills jag inte orkar stå upp längre ? det är lördag.
För att jag hoppas att min pojkvän kommer hem snart så jag får träffa honom lite innan han somnar, vilket han kommer göra på engång. men innan dess, den korta stunden innan så kanske han pussar mig säger att han älskar mig, kanske...
hoppas kan man ju alltid.

(Egentligen tycker jag att han är helt underbar och älskar honom, Men jag är nere i något litet svart håll för tillfället och vara tvungen att får skriva av mig innan paniken tog över, klaga lite och tycka synd om mig själv)

På tal om något annat fyller jag 20 på onsdag, kommer bli som vilken dags som helst förutom en grej jobbar inte på cafét :O hm...

Trevlig lördag kväll & natt på er folket

 
Glad lisa.. önskar att jag hade vart hemma hos mamma och mysit just nu :(