April
Nu kan man nog förhoppninsvis säga att våren är här. Solen har faktiskt värmt riktigt bra de tre senaste dagarna :)
Hoppas allt ska kännas lite enklare nu när det blir/är vår.
Känns som jag inte gör annat än att jobbar och sover. Hinner inte med något annat, eller så kan det vara för att jag egentligen inte har något annat än ett jobb och en pojkvän här i Stockholm.
Sista tiden har det bara blivit att sovit med fredrik dessutom.
Har faktiskt lust att umgås med honom.. att göra något annat än att sova.
visserligen var vi på bio i veckan på Hopplös & hatad av alla.. helt okey film. Men jag har lust att bara gå ut och gå elle något sådant. Blir så lätt att jag elle han blir buttra på varandra och jag blir bara buttrare av att vi aldrig hinner göra något tillsamman (förutom sova). Undra hur länge sedan vi åt någon "riktig" mat tillsammans ens?! Urs känner mig instängd i en liten etta med mina grejer under en säng, och när jag kommer ut är det på jobbet jag är. Känner mig nog så för att det är just så det är!
Så onöjd med min livsituation just nu. Tur att jag har en blogg att klaga av mig i.
Som idag ensam ensam ensam han är iväg på sitt. Förra lörd samma fast då vart jag nästinpå dötts sjuk och kunde inte hänga med men ändå ensam ensam ensamt hade behövt honom då. Sön bakis pojkvän och en sjuklisa, mån sov vi bara, tis bio vilket betyde stress + hunger = surt, skit, urs fy och blä. Sen ons, tor, fre den här veckan har han vart iväg o gjort sitt.. Som nu ensam ensam ensamt :'(
Kanske borde strunta i allt det här och inte följa hjärtat. Ge upp och inte alltid tänka att nu nu nu kanske vi kan umgås lite. känns som det inte finns på kartan. han är inte sådan. han är inte som jag, inte ett dugg. så varför ska jag vänta på något som aldrig kommer bli av. han förstår inte varför jag är ledsen över att han inte frågar hur jag haft det elle hur jag mår utan att jag själv måste berätta allt. jag blir ledsen jag gråter jag mår dåligt om jag inte får kärlek. jag behöver någon som kan ta mig på allvar, så varför stannar jag, varför skaffar jag inte något eget? För att jag är för snäll, för att jag inte kan sluta hoppas, för att jag älskar honom alldeles för mycket för att gå vidare utan honom i mitt liv.
Vill komma i förstahand någon gång iallfall, vill att han ska vilja vara med mig mer än bara sova äta o sura.
Han förstår inte mig och inte jag honom och vet att han inte tycker att det är så här alls men känns ofta som det är jag som får anpassa mig efter hans liv, det ska vara som han vill medans mitt liv läggs åt sidan.
Varför är inte jag ute med mina vänner och dansar till dålig musik tills jag inte orkar stå upp längre ? det är lördag.
För att jag hoppas att min pojkvän kommer hem snart så jag får träffa honom lite innan han somnar, vilket han kommer göra på engång. men innan dess, den korta stunden innan så kanske han pussar mig säger att han älskar mig, kanske...
hoppas kan man ju alltid.
(Egentligen tycker jag att han är helt underbar och älskar honom, Men jag är nere i något litet svart håll för tillfället och vara tvungen att får skriva av mig innan paniken tog över, klaga lite och tycka synd om mig själv)
På tal om något annat fyller jag 20 på onsdag, kommer bli som vilken dags som helst förutom en grej jobbar inte på cafét :O hm...
Trevlig lördag kväll & natt på er folket
Glad lisa.. önskar att jag hade vart hemma hos mamma och mysit just nu :(
Kommentarer
Postat av: Anonym
LÄNGTAR EFTER DEJ!!!
Du vet; Du & jag mot världen!
Och kom ihåg:
Ta Ingen Skit!
Girlpower - We are survivers!
Trackback